Final i RoadStars Trophy 2018 – ännu fler uppgifter och höga höjder

Teamskills, power och cleverness – finalisterna i RoadStars Trophy 2018 visar vad de går för i alla möjliga utmaningar.

Folk som sitter och tiger vid frukosten? Ett helt okänt fenomen under RoadStars Trophy. En efter en kommer de 14 männen mellan 25 och 47 fram till det stora bordet. Alla hälsas de med ett vänligt ”God morgon, hur är det?” och sedan fortsätter samtalen igen. När tävlingsledaren Christopher talar om att det är dags för dagens uppvärmning är det ingen som lyssnar och han måste säga till en gång till: ”Nu, grabbar, är det dags för dragkampen!”

Det är på den blommande ängen alldeles intill hönsgården som uppvärmningsrundan äger rum. Vid repets båda ändar finns alla sju nationerna representerade. Marek från Opole (PL): ”Äsch – de tunga grabbarna står på andra sidan. Vi behöver en åttonde man!”

Träffa i mitten.

Och han har rätt – med stridsropet ”ho – ho – ho” drar den ”tunga” gruppen sina kolleger tre gånger över markeringen. Alla skrattar, en trevlig uppvärmning. Sedan bär det av till hotellets yttermur. Grunden till den lades 1674. Nu blir det riktigt sportigt igen: här ska skjutas med pil och båge. Christian, hotellchefen Jorges bror, förklarar hur man gör.

En ny utmaning för de flesta, för det är knappt en enda av dem som kan hantera denna uppfinning från stenåldern. ”Det är svårt att hitta en strategi här. Man ska bara koncentrera sig och sikta i mitten”, säger Ionel från Constanta (RO) och kollegerna skrattar. Koncentration – och sedan skjuta. En gång, två gånger, tre gånger. Och sedan byter man. Gruppen applåderar varenda en. Cosmin från Bukarest (RO) ger bågen vidare till Mirko, de gör high-five – för här önskar alla de andra lycka till. Och till sist är det Italien och Rumänien som har fått högsta lagpoäng.

Tränaren tror inte sina ögon.

RoadStars Trophy har såklart alltid uppgifter med lastbilarna också och därför måste deltagarna i finalen 2018 ha gott om utrymme. Det hittar de vid foten av Montserrat-berget där förartränarna runt Günni har förberett litegrann. ”Höfchen”, den lilla gårdsplanen, heter den första övningen. I den handlar det om att svänga runt en trailerdragare på en yta på ungefär tio gånger tio meter. Christian är först ut. Han växlar upp medan han åker in, rattar ut i yttersta högra hörnet, stöts tillbaka, gör några rattrörelser, växlingar och rejäla stampningar på pedalerna – och är ute igen efter 44,5 sekunder. Förartränaren tror inte sina ögon och gör en djup bugning – det är det ingen som har klarat förut!

Under tiden provar Daniel på mini-truck-parcours med fjärrkontrollen. Det gäller att hålla sig innanför linjerna, först bara med mini-Actrosen och sedan med trailern också. Det går ju jättebra!

Till sågen.

Bredvid den röda Arocs-tippbilen hittar man den gemensamma uppgiften: Majoriteten av RoadStars-användarna ville att de 14 finalisterna skulle såga itu en trädstam. Det är en utmaning att stå mittemot varandra och dra sågen i rätt vinkel över trästammen – och särskilt vid sådana här temperaturer! Christian och Tim startar men bocken börjar vingla. Marek och Mateusz springer fram och fixerar både trädstammen och stativet. Så är det vid RoadStars Trophy – alla hjälper alla!

Puh, bort från den stekande solen, kliv i bergbanan och iväg upp på berget. Här vid munkklostret Montserrat är det svalare och det finns förfriskningar. Och det behövs verkligen för nu ska finalisterna ge järnet igen. Med nästa vagn åker de upp på nästan 1 000 meter över havet. Från en klippvägg hänger klätterrep – va, ska vi upp där? Klättertränarna Fransesc och Xavi förklarar och visar hur man gör. ”Ta det lugnt, ni får en komplett klätterutrustning. Dessutom säkrar vi er med vajern.”

Luft på hög höjd.

”Vad händer när vi har kommit upp – hur kommer vi ner igen, ska vi klättra eller gå?”, frågar Cosmin, som gör sig i ordning för att starta tillsammans med Ionel. ”Ni lutar er bara bakåt och promenerar nerför klippvägen igen. Vi tar bara tid på vägen upp.” Tre, två, ett – gå! Båda rumänerna verkar ha lärt sig gå uppe på bergstopparna, för snabbt som blixten klättrar de de ca 30 metrarna uppför den branta klippväggen till den översta punkten av säkerhetslinan. ”Stopp”, ropar först Ionel, sedan Cosmin. Alla klappar entusiastiskt – det här var rena uppvisningen.

Senare på hotellet med barbecue och kalla drycker diskuteras varje enskild uppgift intensivt igen. Och såklart undrar alla vem som ligger först just nu. Men det är fortfarande två dagar kvar tills segraren utses och alla njuter av att vara tillsammans denna kväll. Roland: ”I början fick man ju tänka till för att komma ihåg vilket namn som hörde till vilket ansikte och vem som förstår vilka språk. Man fick känna av stämningen lite. Nu har vi blivit ett team och har kul tillsammans.”

Foto: Sebastian Vollmert
Video: Martin Schneider-Lau