Mona lever i sin Actros

Mona är verkligen en Trucker som trivs med sitt jobb. Hon postar bilder på sin Mercedes Actros och små berättelser från livet på vägarna på sociala medier så gott som varje dag. Men så lever hon också i sin lastbil dygnet runt från måndag till fredag.

– Jag är född och uppvuxen på en gård och mina föräldrar drev ett åkeri som tyvärr lades ned pga olönsamhet. Jag fick mitt C-kort -97 och har bland annat kört schaktbil på mina skollov, -98 fick jag CE-behörigheten samma år som jag tog studenten.

Mona har kört allt från Frigoscandia distribution, fjärrtrafik på Europa, budbil, löstrailer inrikes och schakt. Både lastväxlare med släp och vanlig tippbil.

Idag kör hon för Svend Sørensen & søn i Rågeleje i Danmark men hon utgår från hemmet utanför Dalby med sin Actros 2653 med 3-axlad så kallad Järntrailer som är byggd för att hantera skrot och annat utan att ta skada.

– Vi lånade en Actros en gång och det var första gången jag - som när 158 cm lång - kunde nå pedalerna utan att tå-köra! Nu har vi tre stycken och jag måste säga att komforten är outstanding jämfört med de andra märkena. Min egen bil fick jag i vintras och det är bara jag som kör den.

– Jag kör mestadels metall av olika slag mellan Danmark och Sverige, min trailer är byggd för att tåla arbetet utan att ta för mycket skada. Det blir runt 370 mil i veckan, så ca 17.000 mil om året rullar jag.

– Jag kör mestadels Jylland - Dalarna - Blekinge och sedan ned till Danmark igen. Mycket motorväg till 90% och sen är det en del riksvägar. Personligen gillar jag mindre vägar, det blir inte så enformigt att köra.

Har du fasta arbetstider eller varierar det mycket?

– Jag har hyfsat fasta tider och står oftast still 18-06 för nattvila. Jag sover i bilen söndag kväll till fredag morgon varje vecka.

– Jag sover ärligt talat bättre i bilen än hemma trots att jag har en skön dubbelsäng.

– Den här sommaren stör värmen mig. Tyvärr tänkte ingen på att en parkerings a/c kunde behövts när vi beställde min Mercedes i vintras. Men vi brukar ju inte ha sådan värme som vi haft sommaren 2018 …

Brukar du lyssna på musik, radio eller poddar när du kör? Kan du ge några tips på dina favoriter?

– Jag har börjat lyssna på Storytel för ljudböcker, där jag nyligen lyssnat igenom Conn Igguldens serie om Julius Ceasar. Han har även skrivit en liknande böcker om Djingis Kahn, som jag läst i pocket.

– Just nu lyssnar jag på den gripande självbiografi av Nadia Murad - Den sista flickan. Den är verkligen hemsk att lyssna på och skildrar hur kvinnor blev behandlade i Irak av IS.

– Poddar har jag tyvärr inte riktigt fastnat för än, men Mia Skäringer och Mannheimers pod är uppfriskande med mycket skratt.

Brukar du äta i bilen eller på truck-stops när du sover i bilen?

– Varje helg gör jag matlådor att ta med. Har även ett spritkök med om det skulle behövas. Jag brukar tillaga vegetariskt inspirerad mat som bas i mina matlådor, men kompletterar gärna med viltkött eftersom jag även jagar på fritiden.

– Försöker främst få i mig bra och vettig mat och undvika snabbmatskedjorna.”

Vilka är dina bästa rastplatser?

– Jag gillar Hammarsund med sin fantastiska utsikt på väg 50.Det blir ofta stopp i Mjölby på vägen upp, parkeringen är stor och rymlig. Tappernøje i Danmark är liten men trevlig att övernatta på.

– Ljungby Stops grusparkering med tillgång till dusch och toalett är oxå en favorit, än så länge gratis.

Vilken väg blir du glad av att köra?

– Väg 25 över Simlångsdalen. Ljungby - Halmstad, den varierar och det blir lite kul med backarna. Skönt avbrott mot E4.

– Väg 56 över Västerås till Hallstahammar är också en favorit.

Har du kört, eller kör du, på andra länder?

– Idag kör jag Sverige – Danmark men när jag var ung körde jag på Tyskland, Holland, Belgien, Schweiz, Frankrike, Ungern, Polen, Norge och Italien. Det var kul och spännande men ett hårt klimat för en 19 årig tjej trots underbara kollegor som backade upp mig mot ej lika positiva chaufförer.

Hur tycker du att det verkar vara att vara chaufför där jämfört med i Sverige?

– Klimatet i Danmark är tuffare, du har inte samma trygghet som i Sverige. Man blir uppsagd betydligt lättare. Det är både bra och dåligt, men åkarna slipper dras med olämpliga chaufförer i onödan.

– Jag har varit hos samma åkeri i nästan fem år och trivs kanon. Vi har en bra sammanhållning och ringer varandra ofta för kolla om allt är ok trots vi inte ses särskilt ofta. Det känns skönt, vi bryr oss om varandra.