Tredje generationens trucker

Paulina är en tjej som alltid gillat motorer och som tycker om när det händer saker.

– Jag red mycket som ung, men körde också cross. Det stod alltid en crosshoj i garaget hos oss, berättar Paulina.

– Jag minns hur mina hästkompisars föräldrar alltid höll på och pratade om de fick dra det eller det hästsläpet med den eller den bilen och vad de fick köra med sina körkort. Jag tänkte hela tiden att jag bara ville ha det största ekipaget man kan få tag på!

När hästintresset började dala växte istället motorintresset och tanken på att bli företagare. Farfar startade åkeri på 60-talet och Paulinas pappa driver numera samma företag.

– När jag gick i högstadiet kände jag att pappa alltid jobbat så hårt och ställt upp i alla väder. Så jag tyckte att det kanske var dags för mig att ge tillbaks lite. Så jag sökte till fordonsprogrammet på gymnasiet och det var det bästa jag har gjort!

Paulinas pappa tyckte först att det var en dålig idé och att hon skulle hålla sig borta från branschens stress. Men efterhand som Paulina lärde sig mer började hans inställning ändras.

– Jag tog vanligt körkort i mars året jag fyllde 18 och sedan hade jag lastbilskortet i december samma år. Släpkortet tog jag några månader efter det. Jag är skapad för det här jobbet, skrattar hon.

Aska och slagg.

Efter att ha praktiserat en del hos en annan åkare fick Paulina jobb i sin pappas företag. De båda delade på att köra en Actros med tipptrailer med slagg och aska för Stockholm Exergi (f d Fortum) i dubbelskift. Efter bara lite drygt ett halvt år kom det besked att man fått ett långt avtal med ännu mer körningar för samma kund. Då köpte man in en egen lastbil åt Paulina som samtidigt blev delägare i företaget.

Även den här bilen blev en Mercedes, men nu föll talet på en Arocs med lastväxlare och tre-axlad lastväxlartippvagn.Hela vinterhalvåret kör hon aska och slagg åt Stockholm Exergi, men på somrarna kan det bli allt från containers till maskintransporter.

– Det finns alltid jobb! Jag har inte haft en enda stå-dag sedan jag hämtade ut bilen.

– Mercedes-Benz har bäst service och bäst serviceavtal! Vi betalar en fast summa varje månad och behöver aldrig fundera på vad en åtgärd kostar eller om det vore billigare att göra det själv. Det är aldrig några överaskningar. Jag bara ringer på förmiddagen och de bara ställer upp och tar in bilen på kvällen eftersom de vet att den måste rulla.

03.45 varje vardag stiger Paulina upp och sedan blir det fyra rundturer mellan Högdalens kraftverk och sorteringsanläggningen i Södertälje.

– Det är en drömkörning att få, och det ger oss en trygg ekonomi som är en bra bas för framtiden.

”Man ska ta hand om grejerna”

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med tjejer som kör lastbil och det är inte många som reagerar annat än positivt när Paulinas ansikte dyker upp.

– Många åkare verkar nästan föredra att anställa tjejer idag, berättar hon.

– Killar tar ofta mer chanser medan tjejer kanske kollar en extra gång innan de kör in någonstans, och då blir det mer sällan de kör sönder saker.

– Man ska ta hand om grejerna, säger hon.

– Jag vill att vårt företag ska växa i framtiden och då är det människor som förstår det som jag vill anställa. Som fattar att det är dyra grejer som någon faktiskt betalar för. Men jag skulle inte bara anställa tjejer. Det är bäst om det är blandat.

Paulinas körningar är inte de mest sociala med lastning och lossning på samma ställen flera gånger om dagen. Men det kompenserar hon med råge på helgerna. Då plockar hon fram sin Cheva Biscayne 58:a. En klassisk 4-dörrars raggarbil.

– Det är ingen finbil, men det är inte heller någon råttsoffa eller pilsnerhäck. Det är en bruksbil som är precis lagom snygg. Vi är ett ganska stort gäng som ses på helgerna, och de flesta är betydligt äldre än vad jag är.

Men det är inte alltid det är Chevan som får åka på träffar. Ganska ofta är det Arocsen som får åka med. Blingad som den är med mycket LED-ljus och rostfritt.

– Det är kul att åka på lastbilsträffar. Man kan snacka lite skit utan stress. Dessutom är det en fantastisk sammanhållning mellan oss som kör Mercedes. Vi har träffas on-line genom RoadStars och sedan ses vi live på träffarna.

– VI håller ihop och hjälper varandra och har kul tillsammans. Så fort man ser en lastbil på vägarna med en stjärna i grillen hälsar vi på varandra! Det är precis som när man kör gammal jänkebil…