Panamerikanska landsvägen: med LA 911 B från Alaska till Eldslandet

Reportage

Hippie-Trail.

Med en Kurzhauber som byggts om till en campingbil reste familjen Schmitt genom 19 länder på Panamerikanska landsvägen. En resa med många äventyr, fantastiska möten och en imponerande lastbil.


Thorben öppnar dörren och slår genast igen den igen. En svartbjörn står på alla fyra precis framför lastbilen. Ett steg till och den unga familjefadern hade befunnit sig i livsfara. Hellre tillbaka in i lastbilen då till frun och dottern. Till slut klättrar Thorben ut genom takluckan på LA 911 B för att ta en bild på spektaklet från tre meters höjd, utanför farozonen. Självklart visste han redan tidigare att det finns björnar i Alaska. Och det är förstås också just därför han är här med sin familj.

Mötet med det stora djuret kom dock något överraskande. ”Senare hade vi sett så många björnar att åsynen av dem var nästan självklar”, säger Thorben idag. Björnen i Alaska drog för övrigt vidare och verkade ganska ointresserad.

Rutten.

Tillsammans med sin fru Michi och dotter Romy begav sig Thorben Schmitt iväg sommaren 2015 för att resa med sin gröna lastbil på Panamerikanska landsvägen. Precis som för deras första resa till Indien, fem år tidigare med en 319:a, kallar de projektet ”Hippie-trail”. Sträckan för dem genom hela kontinenten, från Alaska till Eldslandet, nästan 100 000 kilometer genom totalt 19 länder.


Deras resa förde familjen Schmitt genom 19 länder med deras LA 911 B.


Grodan.

Deras Mercedes-Benz-lastbil, som tidigare tillhörde tyska gränsbevakningen, döpte de till grodan. ”Bilen fick inte motorstopp en enda gång under hela resan”, berättar Thorben om LA 911 B. Familjen Schmitt valde den urgamla bilen mycket medvetet: ”Om något skulle gå fel med tekniken vill jag kunna reparera den så mycket som möjligt på egen hand. Det är svårare med moderna bilar”, säger 33-åringen som arbetade som programmerare fram till resan.

Motorn är huvudpunkten.

Ett extra plus med den tidigare tjänstebilen är att den är relativt låg med sina tre meter. Det hade varit ett problem att köra igenom många städer med en högre bil, särskilt i Sydamerika. Den 6-cylindriga radmotorn OM 352 spelade också en avgörande roll. ”Motorn är en allätare som verkligen nöjer sig med vilken bränslekvalitet som helst. Även på tusen meters höjd med högre svavelhalt i bränslet.” Bilen hade redan tidigare bevisat sin duglighet som campingbil. Innan den hamnade i Schmitts ägo hade den redan kört i Kanada, Indien och Nepal med sina tidigare ägare.


Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.
Denna lastbil med allhjulsdrift visade sig inte bara vara det rätta valet för den krävande sträckan på Panamerikanska landsvägen – den imponerade även på ett eller annat lastbilsfan.

Starten i Baltimore.

Familjen Schmitt startade sin resa i hamnen i Baltimore, dit de lät skeppa sin LA 911 B från Tyskland. Resan gick norrut mot Kanada från USA:s östkust. Niagarafallen, Trans-Canada Highway, rodeo, … landet har mycket att erbjuda. ”Vår optimala reshastighet låg mellan 70 och 75. Hemma hade vi isolerat förarhytten med gummimattor så att ljudvolymen i hytten var riktigt behaglig.” Ytterligare ett stort plus var servostyrningen som LA 911:s B-modell redan hade som standardutrustning. ”Den har gjort allt så mycket enklare”, säger Thorben.

Två år, 100 000 kilometer.

Från Alaska gick resan genom Kanada, längs den amerikanska västkusten till det argentinska Eldslandet. De hade redan tidigare sagt upp sina trygga jobb i Tyskland. Dottern Romy var då ett år gammal. Två år på resande fot, iväg från familjen och vännerna där hemma. Vad var då målet? ”Att få känna obegränsad frihet, upptäcka världen och att få njuta av tiden som familj fullt ut.”


Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.
Två år, nästan 100 000 kilometer: Denna resa i den gröna veteranbilen kommer familjen Schmitt aldrig att glömma.

En fjärde passagerare.

Det skulle löna sig. Mellan Berings hav och Kap Horn korsade familjen Schmitt och deras gröna LA 911 B gigantiska kanjoner och bergsmassiv, såg isberg bryta sig loss från glaciärer, upplevde ensamma öknar – där de stundtals körde enbart med hjälp av kompass –, tropiska regnskogar, vida stäpper, orörda kuster och extrema höjder i Altiplano. Dessutom fick de uppleva imponerande möten med människor och deras kulturer, med björnar, krokodiler, pingviner, lamor och pirayor. 19 länder, knappt 100 000 kilometer och två år senare återvände familjen till Tyskland från den amerikanska superkontinenten och hade förmodligen det bästa reseminnet med sig i bagaget: den fjärde passageraren, deras son Levi, föddes i mexikanska Karibien.


19 länder – riktigt många för en bil från tyska gränsbevakningen.

Läs mer om familjen Schmitts resa på www.hippie-trail.de


Foton: Familjen Schmitt

18 kommentarer