Tungt lastade nightliner på väg: Schick Groups Arocs

Reportage

”Det är kicken.”

På sju axlar genom natten – Walter Kleinhenz använder sin Arocs 2653 för att dra en 37,5 ton tung betongkomponent till Frankfurts flygplats.


Man skulle kunna tro att det blir ett vardagsjobb till slut. Det handlar visserligen om 86 transporter av detta slag, som håller förarna från Schick Group i Bad Kissinger upptagna fram till sommaren. Men varje transport är annorlunda på något sätt. Som nu, klockan 00.40 vid parkeringsplatsen ”Schwarze Pfütze” (svarta pölen) precis före avfarten till motorväg A71. Alla måste kliva ut igen och dra i de svarta kedjorna som säkrar lasten. Det är mars och i förra veckan kom årets första varma dagar. Ändå är det jäkligt kallt nu igen. Snöblandat regn piskar i ansiktet på Walter Kleinhenz.

Teamet har bråttom. Hittills har allt gått som smort. Till Frankfurts flygplats återstår dock 210 kilometer. Den i övrigt becksvarta sträckan lyses upp av fordonens mjukt oranga strålkastare. Här lämnar polisbilen konvojen, som har följts åt på både motorvägar och landsvägar.


”Lastens vikt är inte problemet. Det kan hans Arocs dra utan svårigheter. Utmaningen är bredden.”

– Walter Kleinhenz, lastbilsförare för tung last på Schick Group


”Vi kom iväg i tid, det är en viktig sak”, säger Walter som ständigt måste tänka på körtiden. Han kan sträckan. Idag är dock villkoren mer komplicerade än vanligt: Hans Arocs drar en 37,5 ton tung Y‑komponent, som tillverkades i betongfabriken på Anton Schick GmbH + Co. KG. Komponenten har en avgörande roll i bygget av den nya terminal 3 på Frankfurts flygplats. ”Lastens vikt är inte problemet. Det kan hans Arocs dra utan svårigheter. Utmaningen är bredden på 5,40 meter. Då kan det bli trång på sina ställen”, säger Walter.

”Jag är väldigt nöjd med Arocs”, säger Walter. ”Utrymmet, komforten, kraften – allt stämmer.” Även om han tog en tupplur förut så ser man tydligt att han anstränger sig nu. Lastsäkringen, ständigt upp i förarhytten och sedan ner igen ... Det känns efter ett tag. ”Vi kör inte bara från A till B. Komponenten där bakom oss väger 37,5 ton. Det betyder att vi har att stå i ända tills sista lastsäkringen är på plats.”

Walter tittar på displayen till sin MirrorCam vid vänstra A-pelaren. ”Det här systemet är en stor hjälp för oss. När jag svänger med ekipaget så svänger bilden med. På så sätt har jag god uppsikt ända till aktern.”



Chaufför i sitt DNA.

Rutinerna ser ut som följande dessa veckor: På eftermiddagarna använder ett team från Schick Group en portalkran för att lasta Y-pelarna på de fyraxlade släpen. När lastningen väl är klar görs de två Arocs redo och ställs framför fabriken. Klockan 23 träffas förarna. Dags att kontrollera lastsäkring och fordon igen. Vid midnatt anländer polisen och konvojen kan starta. Runt klockan 04.00 på natten når den flygplatsen. Sedan är det paus fram till morgonen, då avlastningen tar vid med hjälp av kranarna på plats. Därefter går turen tillbaka till Bad Kissingen och det hela börjar om från början.

Nu är Walter redo för avfärd. Innan han började som chaufför av tung last arbetade han med ”vanlig” byggtransport. ”Att köra lastbil sitter djupt i mig. Redan från födseln. Min pappa var lastbilschaufför hela sitt liv. Som 13-åring fick jag parkera lastbilar på firmagården. När man sedan börjar att köra med extra bred och lång last blir det en kick som aldrig går över. Det är ett stort plus.”


Walter Kleinhenz.


66,5 ton totalvikt.

Framför konvojen är det en lång backe. Baklyktorna på framförvarande fordon försvinner iväg. Nu märker Walter av sina 66,5 ton totalvikt. ”Här får jag accelerera, vi får inte komma för långt efter.” Hans högerfot trycker försiktigt på gaspedalen. Dragbilens 390 kW hjälper honom att enkelt köra sin Arocs till rätt plats igen. Även den andra Arocs i konvojen ansluter sig.

Nu har fordonskolonnen svängt av från A3 till A5 mot Basel. Framför dem ligger det svåraste partiet, och idag med den tyngsta sortens Y-komponenter i lasten, blir det riktigt trångt på byggarbetsplatsen. Walter hänger komradion på sin hållare. Hans saktar ner sin Arocs och kör in på det enkla körfältet. Walter pekar på MirrorCamens display. Till höger och vänster är det bara 15 centimeter till betongväggarna. Fram till avfarten krävs total koncentration. Försiktigt trevar sig konvojen framåt. Det är redan 03.50 på morgonen. På den här sträckan av motorvägen öster om flygplatsen brukar det vara livlig trafik. Nu är det riktigt lugnt till och med här. Bra för teamet. Fordonen kommer nu fram till infarten till byggarbetsplatsen. Det lyckades. Ännu en gång.



Över området på flygplatsen viner en isande vind. ”Det kan inte hjälpas, vi måste ändå ut för att lossa lastsäkringen och belysningen. Därefter kan personalen för den prefabricerade betongpelaren lasta av. Så var det åtminstone igår.” Allt går på rutin alltså? Walter skrattar medan han styr ekipaget i promenadfart in på byggarbetsplatsen. ”Nej man kan knappast prata om rutin här.”



Foto: Alexander Kraus
Video: Martin Schneider-Lau

13 kommentarer