Retro Classics 2017 – fabrik Gaggenau

Snålt motorkoncept i ekonomiskt kärva tider. 1932 kom Lo 2000 ut på marknaden. Den var världens första lätta lastbil med dieselmotor i grundutförandet och bidrog till dieselmotorns genombrott i nyttofordon.

I en extremt svårt tid vågade Daimler-Benz AG ta steget och bygga ut nyttofordonsprogrammet mer än någonsin och för första gången erbjuda en dieselmotor i grundutförandet även i en så kallad snabblastbil. Den lätta lastbilen hette Lo 2000 och presenterades av Daimler-Benz 1932 på internationella bilsalongen i Genève. Den var utrustad med den nyutformade 3,8-liters förkammardieseln OM 59 och bidrog till att "självantändaren" slog igenom på bred front.

Med Lo 2000 kom vändpunkten. Världen hade kollapsat. Inflation, global ekonomisk kris och politisk oro hade varit verklighet innan Daimler-Benz AG bestämde sig för att göra en omfattande modernisering av sitt lastbilsprogram som också blev mer varierat än någonsin. Men även Daimler-Benz hade känt av krisen. Det gick knappt att hitta några köpare till lastbilarna. Om produktionen av nyttofordon 1928 uppgick till 4 692 enheter, så var det 1932 bara 1 595 stycken som lämnade fabriken i Gaggenau. Denna fabrik hade övertagit tillverkningen av nyttofordon 1926 efter att Benz & Cie och Daimler-motorsällskap hade gått samman till Daimler-Benz AG.

Utförandet var universellt. Bilen var smidig, snabb och ekonomisk och blev mycket populär. Det universella utförandet gjorde att bilen kunde användas både som tippbil, tankbil, möbel- och kyltransport och som specialfordon till kommuner, polis och brandkår. Även som sjuktransportfordon fick Lo 2000 hoppa in från början. 1934 utökades programmet också med de första dragbilarna.

Lastbilarna med kort nos: 1959 presenterade Mercedes-Benz en ny generation nyttofordon – lastbilarna med kort nos. Den lätta klassen 338 som introducerades 1960 var en tidig version av denna modellserie från fabriken i Gaggenau. De nya lastbilarna hade en kort, separat motorhuv – till skillnad från de allt mer dominerande frambyggda bilarna, med motorn inbyggd under förarhytten. Jämfört med föregångarna, lastbilarna med lång nos, hade den korta nosvarianten en avgörande fördel. Trots samma totala längd hade den mer nyttolängd, vilket gjorde den mer ekonomisk. Dessutom var det ett viktigt kriterium i slutet av femtiotalet, eftersom det fanns en lagstadgad maxlängd för fordonskombinationer på 14 meter.

Lastbilarna med kort nos drivs med 6-cylindriga dieselmotorer som arbetar enligt beprövad förkammarprincip. Med 4,5 till 10,8 liter cylindervolym når de en effekt på 100 till 180 hk. 1964 ställde Mercedes-Benz om motorerna i hela lastbils- och bussprogrammet till direktinsprutning – en process som har positiv påverkan på bränsleförbrukning och livslängd.

Nationellt avlöstes lastbilarna med kort nos 1973 av en ny generation frambyggda lastbilar, men ända fram till 1995 tillverkades enstaka tunga kortnosade lastbilsmodeller för export. De hade gjort sig kända över hela världen för sin unika pålitlighet och effektivitet.