Företaget Fritz Oswald GmbH med sin saftiga last

Den uppfattningen delar även Fritz Oswald junior, som tillsammans med sin bror Günter utgör den andra generationen som driver företaget. Han ansvarar för vagnparken. ”Som företagare värdesätter jag självklart tillförlitligheten och den höga säkerhetsstandarden hos bilarna från Mercedes. Men vi måste samtidigt titta på förbrukningen och därför har vi tecknat ett FleetBoard-avtal med Mercedes-Benz.” Beroende på resultatet kommer företaget sedan att bestämma sig för om de kommer att köpa in ytterligare lastbilar från märket med stjärnan.

Normalt sett byter Oswald ut varje lastbil i vagnparken mot en ny efter sex år. ”En liter mer eller mindre per 100 km gör förstås en enorm skillnad över så lång tid”, säger företagets chef. Hittills har siffrorna visat sig vara utmärkta, vilket Othmar Ulbl nämner med stolthet i rösten under resan mot Prebensdorf. ”Åtminstone var säljaren från Mercedes nöjd till slut”, säger chauffören med ett leende. För närvarande ligger han på en genomsnittsförbrukning på ca 28 liter. ”Efter 34 000 körda kilometer är det en tillförlitlig siffra”, säger Ulbl som kör drygt 10 000 mil om året, till största delen inrikes. ”Bara i undantagsfall levererar vi även till Sydtyskland eller Italien”, menar Fritz Oswald.

Beroende på lasten och avståndet till målorten har Ulbl mellan åtta och tolv kunder på sin distributionslista. Dessa båda faktorer är också avgörande för när han påbörjar sitt arbetspass. ”Det är ofta varierande arbetstider, vilket inte är helt lätt att kombinera med familjelivet. Men det är en del av jobbet.” Huvudsakligen är han ute och kör på nätterna. ”Så att produkterna är så färska som möjligt när de når kunden. Om vi levererar till livsmedelskedjorna på natten kan de få ut sina varor i hyllorna redan tidigt på morgonen.”

För att det ska gå att leverera färskvaror och djupfrysta varor på samma gång har de flesta bilarna på Oswald två temperaturzoner, som kan ställas in för både färska och frysta varor. Dessutom kan skiljeväggens läge justeras enligt önskemål, så att de båda zonerna kan utformas flexibelt beroende på last och beställning.

Idag behövs inte något sådant. Vi kommer fram till ett Prebensdorf som bjuder på strålande sol. Här ska Ulbl nu lasta av med en handtruck för att sedan ta ombord flera pallar med försorterade äpplen och kastanjer som ska förpackas i Maierhof. Rutinerat styr han den gula handtrucken mellan höga torn av lådor. Runt hörnet har några medarbetare redan gjort i ordning lådor med äpplen som ska lastas, rensade och sorterade efter sort, storlek, färg och kvalitet.

Några meter längre bort står ett tiotal kvinnor i gröna arbetskläder och lägger äpplen i kartonger avsedda för en inhemsk livsmedelskedja. Av hygienskäl bär alla huvudbonad, och även Ulbl tar på sig en hätta innan han går in i hallen. ”När man har att göra med livsmedel finns stränga föreskrifter”, säger han samtidigt som han lastar ombord varorna.

Sedan bär det av tillbaka till Maierhof. Vart han ska köra härnäst får Ulbl inte veta förrän han är på plats igen. Antagligen blir det ytterligare en regional leverans inom Kärnten. ”Det är troligt med tanke på tidpunkten”, menar österrikaren. ”Men vi får väl se vad chefen har planerat åt mig. Kanske blir det en helt annan runda. Förutseende nog har jag alltid med ombyte, mellanmål, hygienartiklar och en handduk i bilen.”

Under sina tio år i företaget har Ulbl lärt sig att hantera de oregelbundna arbetstiderna. ”Man vänjer sig”, säger han. ”Och även om det är svårt att tro, så finns det faktiskt fördelar med arbetstiderna. Om man är ute och kör under lite längre perioder samlar man på sig timmar, som man kan använda för att njuta av en långhelg då och då.” En förmån som många av hans vänner och bekanta saknar.

Foto: Bubu Dujmic