Tippbil i familjens händer

Att tala om nyskick är en underdrift. Lackytorna på den fyrhjulsdrivna tippbilen, som ägs av Ulrich och Philipp Kilian, har aldrig varit så släta och glänsande – inte ens den dagen för 40 år sedan när 1632 AK lämnade fabriken. Den första föraren är Willi Behringer, anställd vid vattenkraftverket Schluchseewerke AG i Schwarzwald. Han hämtar muskelmaskinen med V10-dieselmotor och första registreringsdatum den 25 mars 1975 i Wörth.

Den för tiden överlägsna effekten på 320 hk är nödvändig, för dess uppgift är att på de branta vägarna i Schwarzwald transportera maskin- och anläggningsdelar till kraftverket. Till arbetet hör även vinterväghållningen. 1978 utrustas tippbilen med en Atlas-kran.

1982 byter Schluchseeverken till efterföljaren 1636 (NG 80). Modellen 1632 tas över av Stadtwerken Waldshut-Tiengen vid schweiziska gränsen. Den tredje ägaren är från 1991 en plantskola i Bad Säckingen. 2007 avregistreras tippbilen.

Kilians upptäcker den till sist på våren 2009 hos en handlare i närheten av Augsburg. Analysen: Förarhytten har tagit så mycket skada under kranen och andra extramonterade delar att den inte längre går att rädda. Axlar och kran läcker och trevägstippen är borta. Men ram, chassi och aggregat gör ett gott intryck, och motorn – hastighetsmätaren visar 120 000 km i andra omgången – går rent och håller tätt.