På uppdrag i ur och skur: Andreas Huberty och hans Antos 1833

Just som Andreas Huberty ska säga god morgon till kontorskatten kommer något emellan – nu igen. I rummet intill ringer telefonerna på båda skrivborden. Det är kontoristen som tar den. Just då tänds en blå knapp på Andreas surfplatta: ”Uppdrag”. Detaljerna om det kommande jobbet kommer via telefonen.

Andreas Huberty, som kallas för ”Hubbi” hos bärgningstjänsten Müller i Montabaur, nickar till kollegan vid skrivbordet. ”Jag tar det”, säger han. Pekfingret rör sig mot surfplattans skärm: ”Godkänn uppdraget”. Från och med nu har han 30 minuter på sig.

”Vi ger oss själva max en halvtimme tills vi ska vara ute hos kunden. Längre ska ingen behöva vänta på teknisk assistans”, säger den 49-åriga mannen, som visar kollegan på kartan var någonstans bilen havererat. Sedan slänger han på sig jackan, lämnar kontoret och går bort till sin Antos.

Insatsområdet Westerwald.

Hubbis firma täcker med sina fem filialer hela region Westerwald för bland annat nätverket Assistance Partner. Kunder hos 120 bilförsäkringar får hjälp av Hubbi och hans kolleger vid haveri, olyckor och tekniska funktionsbortfall. Till detta kommer uppdrag för polisen och åklagarmyndigheten.

”Ibland har jag bara fem uppdrag om dagen, andra dagar åker jag ut tjugo gånger”, säger Hubbi. Första gången det blir frost på vintern och snön börjar falla är efterfrågan på teknisk assistans som störst. ”På morgonen vet man egentligen aldrig vad som väntar oss.”

Han tar en runda till runt sin nya Antos 1833. Sedan öppnar kan förardörren, kliver in, sätter på bältet och trycker på startknappen. Klockan tickar.

– Andreas ”Hubbi” Huberty, medarbetare vid vägassistansen hos bärgningstjänsten Müller.

Kunnigt folk sökes.

Müllers filial i Montabaur ligger precis intill tyska motorvägen A3, ganska exakt mittemellan Köln och Frankfurt. Redan härifrån ser man hur köerna ringlar fram på motorvägen söderut.

Andreas Huberty är chef för filialen och har jobbat för företaget i 31 år. ”Jag var med redan från början”, säger han och låter Antosen rulla nerför utfarten till firmans område. ”Trafiken blir bara tätare och tätare och därför får vi mer och mer att göra.”Välutbildat folk med lastbilskörkort har bärgningstjänsten därför alltid behov av.

Hubbi kastar en blick på klockan. Det är fem minuter sedan han godkände uppdraget. Kundens bil har stannat och det går inte längre att starta motorn. Så mycket vet han redan nu.

Tekniskt kunnig.

Rakt genom några samhällen. Där står den svarta kombin på vägrenen. Just då börjar snögloppet. Hubbi skrattar bara åt det: ”Typiskt Westerwald. Det var ingen som hade sagt att det skulle bli vare sig regn eller snö idag. Och nu har vi både och.”

Han skakar hand med kunden. Kombins förare är lugn, han har bara väntat i 15 minuter. ”Då ska vi se vad vi kan göra”, säger Hubbi och försöker starta bilen. Bara startmotorn snurrar. Han öppnar motorhuven och betar rutinerat av checklistan. Han och hans kolleger måste ha bra teknisk koll: Innan Hubbi började jobba med teknisk assistans tog han examen som bilmekaniker.

Sedan sätter sig Hubbi in i bilen. Motorn säger fortfarande inte ett knyst. Inte ens testapparaten som Hubbi nu ansluter ger några svar. Felet ligger inte i tändstiften eller batteriet. Kuggremmen är också OK. ”I 48 procent av haverierna lyckas vi få igång bilarna igen, men om det är nåt fel på elektroniken är det enda vi kan göra att ta med oss bilen – antingen till verkstaden, hem till kunden eller ut till vår firma.”

Ett nyckelmoment.

Själva bogseringen tar bara fem minuter: Hubbi skruvar fast kroken på kombin, går bort till Antosens Bordmatik och sänker ner flaket. Sedan drar vinschen upp bilen på lastbilen. Därefter kollar Hubbi att föraren, som styrde kombin upp på rampen, har lagt i en växel och dragit åt handbromsen. ”Det är också enormt viktigt att nyckeln är utanför bilen.” En del bilar låses automatiskt och om man inte har nyckeln då blir det problem.

Nu ska Hubbi leta fram fyra remmar till kombin. I stuvfacken på Antosens sida ligger det ungefär 20 olika remmar. Medan han väljer ut och fäster dem håller han hela tiden koll på vägbanan. Det är inte helt riskfritt att jobba så nära vägen. Och särskilt nu under den mörka årstiden kan bilisterna missa honom. ”Därför ger jag mig aldrig ut utan säkerhetskläder”, säger han. Han lägger försiktigt spännremmarna runt fälgarna och surrar fast dem. Allt är klart.

Uppdraget utfört.

Först tillbaka till Müllers lokaler i Montabaur. ”Vanliga personbilar klarar Antosen lätt som en plätt”, säger Hubbi, som nu sitter avspänt i Antosens förarhytt och sätter upp farten. Lastbilen utnyttjar sina 240 kW (326 hk) optimalt. Då och då en blick i backspegeln för att kolla att remmarna sitter åt ordentligt. Allt ser bra ut.

Lastbilen kör in på firmans gårdsplan. Kombin får stanna här till en början för ägaren av den har bråttom. Hubbi kollar på klockan. Det är bara 45 minuter sedan han godkände uppdraget.

Vintern i Westerwald kommer snart att ställa honom och hans kolleger inför helt andra utmaningar. Det vet han av erfarenhet. ”Vi får se vad som dyker upp”, säger Hubbi och grinar lurigt. Några år till tänker han hålla igång i alla fall.

Foto: Alex Kraus