Livet som förare – Chrystelle Schafroth
Intervju
Chrystelle Schafroth har flyttat till Kanada och kör lastbil över hela Nordamerika.
2016 träffade RoadStars Chrystelle för första gången i samband med ett reportage vid Genèvesjön. Hon var då 26 år gammal och hade inte jobbat särskilt länge som lastbilschaufför. Med sitt lastbilskörkort och ett stort mått av frihet i det dagliga arbetet hade hon uppfyllt en dröm. ”Jag njuter i fulla drag!” sa hon då. Efter att ha arbetat med distributionstrafik i västra Schweiz växlade hon till europeisk fjärrtrafik. Sedan 2018 följer hon åter sina drömmar och kör lastbil genom Nordamerika. Hur det gick till berättar hon i intervjun.
Chrystelle, hur mår du och var befinner du dig för tillfället?
Det är bra med mig. Tack! Just nu är jag hemma i Schweiz i några månader. På grund av pandemin kunde jag inte göra någonting i Kanada när jag var ledig. Och framför allt behövde jag tillbringa lite tid med min familj och mina vänner här efter att spenderat 16 månader på egen hand i Nordamerika. Men i mars åker jag tillbaka dit igen.
Hur kom det sig att du flyttade till Nordamerika?
I mars 2017 gjorde jag bilresa med min mamma. Vi körde i två och en halv vecka genom Kalifornien, Nevada, Arizona och Utah. Av någon anledning kände jag mig genast hemma där. Dessutom var jag fascinerad av lastbilarna. I september övertalade en vän mig att flytta till Kanada för att arbeta. I januari flög vi tillsammans till Quebec.
Vilka är de största skillnaderna jämfört med att köra lastbil i Europa?
Den största skillnaden är att lastbilschaufförerna inte själva lastar i och ur lastbilen. Vårt jobb är att köra. I Nordamerika får vi betalt baserat på antalet körda mil: Ju mer jag kör desto mer tjänar jag. Och självklart är ju avstånden också mycket större.
Dessutom är den tillåtna körtiden per dag längre, i USA är den elva timmar, i Kanada till och med tretton timmar! Det innebär att jag kan köra upp till 1 000 eller 1 100 kilometer om dagen.
Hur var det i början för dig som lastbilschaufför?
Först var jag tvungen att göra om körkortsproven. Både det teoretiska och det praktiska. Det fanns några saker man var tvungen att vänja sig vid. Lastbilarna är ju byggda på ett annat sätt och därför skiljer sig sikten åt framåt och ekipaget är också längre. Men vägarna är å andra sidan också bredare och därför lättare att köra på. På östkusten är det mer köer. Men för det mesta kör jag i de västra delarna där det är mindre trafik.
Finns det några sträckor som du ofta kör?
Jag börjar alltid mina veckor i Joliette i Quebec. Avlastning sker sedan i Utah, Washington, Arizona, Colorado eller Texas. Ofta har jag med mig frukt och grönsaker från Kalifornien tillbaka till Quebec.
Vad gillar du mest med ditt jobb?
Landskapen! Alla delstater skiljer sig åt. Klippiga bergen i Colorado eller Red Rocks i New Mexico och Arizona. Jag tycker alltid det är spännande att upptäcka nya vägar.
"Vårt jobb är att köra. I Nordamerika får vi betalt baserat på antalet körda mil: Ju mer jag kör desto mer tjänar jag."
– Chrystelle Schafroth
Vilken upplevelse kommer du aldrig att glömma?
Den 31 december lastade jag själv lastbilen i den kanadensiska provinsen New Brunswick. När jag startade igen var jag tvungen att ta en liten väg genom skogen. Där fastnade jag i en snöstorm och kunde inte köra vidare. Jag hade ingen mottagning på min mobiltelefon och började bli riktigt rädd! Efter tre timmar blev jag till slut upptäckt av en snöplog.
Vilken är den längsta sträcka du har kört?
På en vecka är det 12 000 kilometer. Den gången var vi två chaufförer, som alltid på västkusten. Vi startade i Joliette och sedan skedde avlastningen i Yakima och Seattle i delstaten Washington. Därefter körde vi till Salinas i Kalifornien för ny pålastning. Och sedan körde vi hela vägen tillbaka till Quebec.
Hur ser det ut för dig framöver?
Just nu kör jag tre månader i Schweiz. Det är skönt att komma hem varje kväll och kunna träffa mina föräldrar. I mars kommer jag dock flyga tillbaka till Quebec. Och då påbörjar jag en ny utmaning för en annan firma. Jag ska köra en lastbil med Fuller-växellåda. Jag är redan stolt över detta. Och: Jag kommer köra med en flaklastbil. Det är ännu en utmaning.
Chrystelle, vi önskar dig lycka till och kom gärna tillbaka till oss på RoadStars igen en annan gång.
Det ska jag! Vi hörs snart!
Foto: Bernhard Huber, Chrystelle Schafroth
Kommentar
Logga in om du vill skriva en kommentar.
15 kommentarer
Wie aber auch aus diesem Artikel rauszulesen ist, ist das Trucking in Nordamerika nicht nur ein Traumjob sondern auch ein harter Alltag (11-13 Std. fahren, rund 1000-1100 km täglich ! Sozialsystem ?) und ständiger "Kampf" mit vielen Entbehrungen ordentliches Geld zu verdienen Traumlandschaften hin od. her. Bei uns werden solche Bezahlmethoden nach km angeprangert ("Ostblockfahrer") respektive offiziell verboten und dort Drüben ists selbstverständlich. Der Druck für Chauffeure* dürfte mittlerweile genauso hoch sein wie auch hier in EU und Vorschriftenwirrwarr sowie Kontrollen (z.B. Wiegestationen) samt hoher Strafen sind Drüben allgegenwärtig.
... also auch wie hier, nicht mehr nur ein Traumjob (die Realität ist halt auch dort anders wie im Urlaub) 😉
Nichtsdestotrotz wünsche ich Chrystelle auch weiterhin viel Freude und (gute) Erfahrungen in Nordamerika, denn solche Lebenserfahrungen muss man halt einfach nach Möglichkeit in jungen Jahren mitnehmen 👍
... wers "nachmachen" möchte - in CAN u. USA werden auch ständig Fahrer (auch aus EU) gesucht wie auch Hierzulande, und dortige Firmen u. Agenturen unterstützen "Auswanderungswillige Chauffeure*" vielfach ganz ordentlich u. intensiv bei dem Vorhaben.
Wie aber auch aus diesem Artikel rauszulesen ist, ist das Trucking in Nordamerika nicht nur ein Traumjob sondern auch ein harter Alltag (11-13 Std. fahren, rund 1000-1100 km täglich ! Sozialsystem ?) und ständiger "Kampf" mit vielen Entbehrungen ordentliches Geld zu verdienen Traumlandschaften hin od. her. Bei uns werden solche Bezahlmethoden nach km angeprangert ("Ostblockfahrer") respektive offiziell verboten und dort Drüben ists selbstverständlich. Der Druck für Chauffeure* dürfte mittlerweile genauso hoch sein wie auch hier in EU und Vorschriftenwirrwarr sowie Kontrollen (z.B. Wiegestationen) samt hoher Strafen sind Drüben allgegenwärtig.
... also auch wie hier, nicht mehr nur ein Traumjob (die Realität ist halt auch dort anders wie im Urlaub) 😉
Nichtsdestotrotz wünsche ich Chrystelle auch weiterhin viel Freude und (gute) Erfahrungen in Nordamerika, denn solche Lebenserfahrungen muss man halt einfach nach Möglichkeit in jungen Jahren mitnehmen 👍
... wers "nachmachen" möchte - in CAN u. USA werden auch ständig Fahrer (auch aus EU) gesucht wie auch Hierzulande, und dortige Firmen u. Agenturen unterstützen "Auswanderungswillige Chauffeure*" vielfach ganz ordentlich u. intensiv bei dem Vorhaben.
Super bericht schade das kein Vidio dabei war wünsch Dir viel Spass und allzeit unfallfreie Fahrt.
Gruss Andreas
Super bericht schade das kein Vidio dabei war wünsch Dir viel Spass und allzeit unfallfreie Fahrt.
Gruss Andreas
Die vielen Herausforderungen und in einem scheinbar "unendlichen" Land!
Wünsch dir alles Gute und halt die Stoßstange sauber!
Die vielen Herausforderungen und in einem scheinbar "unendlichen" Land!
Wünsch dir alles Gute und halt die Stoßstange sauber!
Allzeit gute Fahrt und Schrott-und Gebührenfreien Flug 👍😎🚛
Allzeit gute Fahrt und Schrott-und Gebührenfreien Flug 👍😎🚛
Ich wünsche Dir weiterhin viel Spass und Erfolg bei deiner Arbeit.
Du wirst merken Fuller ist etwas vom " geilsten " was man fahren kann, wenn man es einmal raus hat.... 😉
Ich wünsche Dir weiterhin viel Spass und Erfolg bei deiner Arbeit.
Du wirst merken Fuller ist etwas vom " geilsten " was man fahren kann, wenn man es einmal raus hat.... 😉
Ich wünsche Dir allzeit gute Fahrt, eine saubere Stoßstange und immer einen Fingerbreit Diesel im Tank.
Grüße Jörg 👍👍👍👍👍⛟😎
Ich wünsche Dir allzeit gute Fahrt, eine saubere Stoßstange und immer einen Fingerbreit Diesel im Tank.
Grüße Jörg 👍👍👍👍👍⛟😎
Gruß
Klaus
Gruß
Klaus