Praktiskt test: Igångkörningshjälp Hydraulic Auxiliary Drive

”Riktigt imponerande, vad en knapp kan åstadkomma!”, säger Schweizer. Hans chef Joachim Schmid, VD för Karl Fischer GmbH, kan bara instämma. Hans företag var det första som inom ramen för kundtesterna utförde mycket noggranna tester av systemet.

Fischers ca 100 lastbilar används framför allt till transporter av löst gods. ”Vi lastar exempelvis sten från makadamverken i Schwäbisch Alb. Där händer det att vi verkligen behöver det extra väggreppet på de ofta leriga och branta tillfartsvägarna”, säger Schmid.

Den genomsnittliga sträckan på 100 kilometer till avlastningsstationen går för det mesta via väl utbyggda landsvägar eller motorvägar. Därför behöver Fischer en optimal drivlina med Mercedes PowerShift 3 och maximal nyttolast.

När Daimlers utvecklingsingenjörer frågade, om Schmid ville testa den nya hydrodynamiska framhjulsdriften, tvekade han inte en sekund. ”Den är som gjord för oss!” Hydraulic Auxiliary Drive kombinerar fördelarna med fyrhjulsdrift med fördelarna med klassisk drivning. Som ett extra väggreppsstöd ger den hydrauliska hjälpdriften (HAD) precis så mycket extra effekt som krävs på den styrbara framaxeln – upp till 40 kW per hjul är möjligt. HAD ökar greppet i hastigheter upp till 25 km/h. Föraren trycker bara på en kontakt på instrumentbrädan för att aktivera systemet. ”Men det är också viktigt att han påverkar via gaspedalen. För bara på det viset vet systemet hur mycket grepp som krävs”, säger projektledaren för HAD-utvecklingen Detlef Schnitzer. Daimler-ingenjören och teamet för kundtester står under testkörningen i nära kontakt med företaget Fischer. ”Vi får på så vis in viktig respons från de praktiska testerna.”

Exempelvis om hur hydraulpumpen, kärnan i det nya systemet, arbetar under extrema förhållanden. Pumpen är en av egenheterna hos den hydrauliska hjälpdriften (HAD). I motsats till andra produkter på marknaden har den inte placerats vid växellådan utan vid motorns kraftuttag. ”På så vis bibehålls den fulla dragkraften från HAD vid växling. Dessutom finns det fortfarande plats för en retarder i växellådan”, säger Schnitzer.

En annan viktig fördel är HAD är 350 kg lättare än den inkopplingsbara och 500 kg lättare än den permanenta fyrhjulsdriften. Det finns inte heller någon medroterande drivaxel som ökar bränsleförbrukningen. Upp till åtta procent lägre förbrukning än hos fyrhjulsversionerna är möjlig. ”Våra fordon tillryggalägger i snitt runt 100 000 kilometer per år. Då är varje liter som vi kan spara in på förbrukningen guld värd”, säger Schmid. VD:n hos Fischer har alltid varit ett äkta Arocs-fan. ”Dess kraft, robusthet och effektivitet gör den till det perfekta fordonet för våra uppgifter”, säger han. Bara i år har han köpt 19 nya Arocs. I dag har samtliga modeller inkopplingsbar allhjulsdrift. ”Men i framtiden kommer definitivt en och annan att vara försedd med HAD-drivning.”

Klicka här för att lämna RoadStars och för att få reda på mer på Google Maps: Karta på Google Maps

HAD – fördelarna.

HAD lämpar sig för alla som kräver maximalt grepp under kort tid, men som inte vill avstå från hög nyttolast och optimal drivlina. Till exempel för tippdragbilar, timmertransporter eller snöplogar. HAD finns tillgänglig för OM 470 och OM 471 i Actros, Arocs och Antos.

• Högtryckspumpens placering vid kraftuttaget har fördelen att den fulla dragkraften står till förfogande även vid växling. Dessutom finns det plats för en retarder vid växellådan. I kombination med OM 471 finns HAD tillgänglig även med kraftuttag.
• En hydraulisk rotationsfördelare i hjulspindeln förhindrar att slangarna till hydrauliken vrids vid styrning, vilket innebär att de håller länge.
• Det på sidan placerade kylsystemet bidrar med sin effekt på 20 kW till att HAD upp till 25 km/h finns tillgänglig under en längre tid. Oljefiltret måste bytas först efter 600 000 kilometer.
• På grund av viktfördelen på 350 respektive 500 kg, jämfört med tillkopplingsbar och permanent fyrhjulsdrift, ökar nyttolasten. Dessutom sjunker bränsleförbrukningen.
• Tillgänglig med Mercedes PowerShift 3.

Foto: Matthias Aletsee